Nej till Putins invasion av Ukraina

"No to Putin’s invasion of Ukraine! Support to the Ukrainian resistance! Solidarity with the Russian opposition to the war!"

Ett uttalande av "the Executive Bureau of the Fourth International".

När jag inledningsvis såg att Ryssland invaderat trodde jag först att det endast handlade om att stöda utbrytarrepubliker som dominerades av rysk befolkning, och jag var lite vacklande. 

Men det visade sig ju att försvaret av "folkrepublikerna" endast var en förevändning för en invasion av hela Ukraina. .

Jag håller med om  grundlinjen i Fjärde Internationalen-uttalandet. 

Som kan läsas här.

"Unleashing nuclear weapons would destroy all life on earth"

Detta är rubriken på en artikel, på en webbsida  från den engelska vänsterorganisation  Socialist Workers Party*.

Denna organisation uppstod ca 1950, som en utbrytning från den internationella trotskistiska rörelsen -  och som i motsats till denna hävdade att Sovjetunionen var statskapitalistiskt. Vilket de ansåg vara ett system som inte på något sätt var bättre än den kapitalism som byggde på privat äganderätt. Om detta kan man förstås diskutera fram och tillbaka, men  oavsett ens åsikter om den frågan är det ett faktum att Socialist Workers Party genom åren producerat en mängd av genomarbetade och tankeväckande texter.

Och tankeväckande är också den ovan nämnda artikeln,. som kan läsas här.

Påståendet i rubriken är av allt att döma helt sant (om man nu bortser från att en del mikroorganismer under jordytan troligen skulle klara sig). Å andra sidan vet med all sannolikhet de härskande i både USA och Ryssland om det, och de vill antagligen inte byta ut sin privilegierade tillvaro mot att under en kort tid irra runt mellan förstörda byggnader i en mörk och kall atomvinter, för att sedan slutligen dö.

Därför tror jag faktiskt inte att ett globalt kärnvapenkrig någonsin kommer att startas. Jag hoppas att jag har rätt. Å andra sidan är framtidsperspektivet att livet på jorden går under i en hetta som orsakas av växthuseffekten inte bättre. Även om det går långsammare. 

* Bör ej förväxlas med Socialist Workers Party  i USA, som också började som en trotskistisk organisation, men som från och med ca 1979-82 ersatt  trotskismen med ett nästan totalt okritiskt hyllande av  Castros Kuba.  

 

Svampmolnet från första atombomben - som fälldes  den 16 juli 1945 i öknen i New Mexico, USA.

Bör vi vara oroade?

Joe Biden valdes inte till Demokraternas presidentkandidat för att han var speciellt kompetent -utan för att partiets högerflygel såg honom som pålitlig. Och han valdes inte heller till president pga att han sågs som lämpad för detta ämne - utan för att han inte var Trump..

Senaste nytt om Biden kan man finna  här.

Det är ju lite anmärkningsvärt att den man som har de koder som behövs för att starta  ett kärnvapenkrig inte kan skilja på Iran och Ukraina.

 

Charles de Gaulle - en fegt manövrerande hjälte?

Jag har gått igenom artiklar från den engelskspråkiga tidskriften "Fourth International" som behandlade Charles de Gaulle under perioden 1958-1963.  Bakgrunden är att jag ville jämföra min beundran för de Gaulle från barndomen, med de mer vuxna kommentarerna från aktiva trotskister. Tidskriften representerade en av de två huvudfraktionerna i den trotskistiska världsrörelsen  under dessa år. 

Mitt projekt är ju lite hisnande - att jämföra min  egen infantila hjältedyrkan av de Gaulle med sofistikerade kommentarer skrivna av intellektuella trotskister under ungefär samma tidsperiod. Men den ledde ändå till en del intressanta resultat. 

När de Gaulle kom till makten efter hotet om en militärkupp 1958  beskriver tidskriften  detta - ganska så logiskt - som ett nederlag för arbetarrörelsen och ett hot mot den borgerliga demokratin. Han kallades aldrig direkt  för "fascist" men det finns inledningsvis spekulationer om att hans maktövertagande skulle kunna leda till en fascistisk utveckling. Detta tema lämnas dock snart och man övergår till att beskriva hans regim som "bonapartistisk".

Till och från kallas han faktiskt också för "diktator", vilket ju var ganska missvisande.

Men huvudanalysen är länge att han manövrerar på ett bonapartistiskt sätt utan att uppnå några verkliga resultat. På ett ställe kallas till och med hans manövrerande för "fegt".

Till författarnas fördel bör sägas att de tidigt inser att de Gaulle har en helt annan agenda än de högergeneraler som förde honom till maken. De beskrivs helt riktigt som ultrahöger. de Gaulle sägs representera  borgarklassens ledande skikt, som insett att ett fortsatt krig i Algeriet kommer att skada Frankrike. 

Men de Gaulle beskrivs som obeslutsam, en man som manövrerar för att vinna tid. 

Det kanske han gjorde. Men samtidigt framgår att han redan från början systematiskt hade börjat omplacera högergeneraler, med det uppenbara syftet att försvaga arméns yttersta höger. 

Men jag tänker på detta med det fega manövrerandet. För plötsligt får man ta del av andra formuleringar som inte passar in i den bilden. På ett ställe sägs det plötsligt att de Gaulle är den enda i den politiska hierarkin som öppet vågat konfrontera arméns ultrahöger. Och när kuppförsöket 1961 kommer noterar en av författarna - uppenbarligen med en viss förvåning - att de Gaulles direkta uppmaning till soldaterna att inte lyda några som helst order från högerofficerarna var djärvare än något uttalande som kom från Socialistpartiet eller Kommunistpartiet. 

Det fegt bonapartistiska manövrerandet torde nog nu kunna ses från ett helt annat perspektiv. Någonstans nämns också i förbigående att medan de Gaulles motståndare bland dessa generaler, ca 20 år tidigare -   1940 -  hade lytt de order som kom från marskalk Petain att kapitulera för Hitler  hade de Gaulle vägrat lyda dessa order och lämnat Frankrike för att starta motståndet mot Nazi-Tyskland. 

För att bedöma frågan om generalens eventuella feghet bör man ju känna till att den franska säkerhetstjänsten avslöjade uppemot 20 attentatsplaner mot Charles de Gaulle. De allra flesta avslöjandes innan de kom till skott, men det fanns några undantag. 

Det mest allvarliga av attentaten ägde rum i augusti 1962, då högergeneralerna och deras terrororganisation OAS redan var besegrade, och Algeriet var befriat. Då utsattes de Gaulles bil för en intensiv beskjutning på en bilväg. 

de Gaulle hade rykte om att driva den säkerhetspersonal som hade som uppgift att beskydda honom till veritabla nervsammanbrott. Det här var kanske ett sådant tillfälle. För när beskjutningen hade upphört tycker man att det mest logiska vore att han skulle uppmana sin chaufför att köra därifrån så snabbt som bara gick. 

Det gjorde han inte. Han gick ut ur bilen och verkar ha sagt två saker. När han samtalade med människor utanför bilen lär han ha sagt "jag måste säga att dessa herrar uppenbarligen var mycket dåliga skyttar". Men omedelbart när han öppnade bildörren ska han ha ropat "de skjuter ju som grisar". 

Ett uttalande från en fegt manövrerande bonapartistisk diktator?

 

Den militära terrororganisationen OAS´märke.

Fallet Mark Curtis

På 1990-talet pågick en kampanj som hävdade att en Mark Curtis, som var aktiv i Socialist  Workers Party (SWP) i USA. , hade blivit oskyldigt dömd för att  våldta en 15-årig flicka.  Jag var redan då skeptisk till kampanjen, om inte annat för att den helt undvek att ta upp att både flickan och hennes 11-årige bror, hade utpekat Curtis. På det mest märkliga sätt lyckades materialet i kampanjen undvika att diskutera barnens vittnesmål.

En annan märklig sak var att de som drev kampanjen, och de som stödde den, verkade utgå från att en person som engagerade sig för lovvärda saker, inte kunde  vara en våldtäktsman.

De som ställde kritiska frågor om kampanjen i Sverige sågs väl som pinsamma. Det var egentligen ingen som ville lyssna på argument som gick emot kampanjen för Mark Curtis.

Jag har inte tänkt på saken på åratal, men när jag kollade upp tidningar i "Marxist Internet Archive" stötte jag på fallet igen. Sedan kollade jag på nätet. 

Där  hittade jag en noggrann genomgång av fallet,  som - för att uttrycka det lite försiktigt - kraftigt stärkte min skeptiska inställning till denna kampanj.  

Den kan läsas här.  Gör gärna det. 

PS: Mark Curtis uteslöts senare från SWP 1999, efter att han hade försökt köpa sex av en kvinnlig polis, som så vitt jag fattar det, arbetade undercover och utgav sig för att vara prostituerad..

År allt talibanernas fel?

Talibanerna är en vidrigt kvinnofientlig rörelse. Om detta torde det inte råda någon tvekan.  Samtidigt är det en rörelse som vann ett krig mot världens militärt starkaste stat.

Och nu verkar det som om denna stat tar ut sin hämnd. Inte mot talibanernas ledning, utan mot det afghanska folket, 

Läs gärna denna artikel från tidningen "Socialist Action" i USA . .

Den börjar så här, och fortsätter sedan med verkningarna i Afghanistan idag. . 

"When the U.S. left Afghanistan in August it also froze almost all foreign aid to the country. It has now come to light that the major part of the economy under the U.S. military and its puppet government was completely dependent on that foreign aid. In other words, the U.S. invasion destroyed the Afghan domestic economy, which was only kept afloat by aid from outside. 

The U.S. also froze the $9 billion reserves of the Afghan central bank held in U.S. and other Western banks. That caused banks to fail across the country. The currency tumbled. Pulling the rug of U.S.-created foreign aid out from under has left the economy in shambles. The result is what UN agencies say is a looming humanitarian crisis including mass starvation of 23 million Afghans in the winter that has begun. These actions by the United States come on top of hundreds of thousands of Afghanis (the real number is not known) killed as a result of the U.S. invasion, more maimed, and many scars left. One of these scars is the estimate by international health officials that two-thirds of the Afghan people suffer mental illness.

Washington, with full bipartisan support, is making the people of Afghanistan pay for its humiliating defeat in the 20-year old war".

Denna beskrivning är skakande. Men jag har aldrig sett dessa fakta presenteras i de stora media i Sverige. Deras bild är att talibanerna tog makten, och sedan blev det svält. Punkt. Riktigt så enkelt är det alltså inte. 

Det finns för övrigt ett försök till en längre analys av kriget i Afghanistan som jag hittade  på webb-sidan "Revolutionary socialism in the 21st century". Den drivs av en grupp som för några år sedan lämnade den engelska vänsterorganisationen Socialist Workers Party.  Artikeln kan läsas här .

Den argumenterar för att anledningen till att talibanerna vann, var att majoriteten av afghanerna åtminstone passivt stödde dem, eftersom de av de flesta sågs som de enda som effektivt kunde bekämpa de amerikanska ockupanterna.  Som sågs som ett värre hot än talibanerna. 

Jag tar inte ställning till den omfattande analysen i denna artikel, och är tveksam till åtminstone en del av dess resonemang. Men artikeln är ändå intressant. 

I vilket fall som helst  känns den gamla parollen från sjuttiotalets demonstrationer - "Krossa USA-imperialismen" - lika adekvat nu som då.

"Marxist Internet Archive"

Jag vill tipsa om en webbsida med just detta namn. Den innehåller artiklar skrivna av ett mycket stort antal personer på vänsterkanten - och då inte endast av de som själva definierar sig som marxister. Den innehåller också hela nummer av ett stort antal tidningar på vänsterkanten.

Det är ett historiskt arkiv i den meningen att både tidningsnummer och artiklar skrivna av vänsteraktiva är sorterade i kronologisk ordning. Om någon exempelvis söker på namnet "Joseph Hansen" finns där artiklar skrivna av denne USA-trotskist från och med trettiotalet fram till slutet av sjuttiotalet - då han dog. På samma sätt kan man ta del av årgångar av exempelvis den brittiska tidskriften  International Socialism från dess start 1958.

Som kuriosa kan  nämnas att den också innehåller årgångar av den sovjetiska tidningen '"Sputnik"...

Marxist Internet Archive kan nås via denna länk.

Hitler och SA

Jag kan rekommendera detta program i SVT som handlar om den nazistiska ledningens blodiga krossande av SA, de stormtrupper som spelade en viktig roll i Hitlers maktövertagande. Ett krossande som genomfördes den 30 juni 1934, och de närmast påföljande dagarna.

Programmet är informativt och innehåller  en  rad fakta jag förut inte kände till. 

Däremot tar programmet endast i förbigående upp den politiska bakgrunden för denna utrensning.

Den kan man däremot få i  denna artikel av Leo Trotskij från 1933, som väl att märka skrevs året innan krossandet av SA. 

När  nazistpartiet grundades  hade det ett program som hävdade att de bekämpade såväl vänstern som den borgerliga högern. Eller för att vara mer exakt - i programmet ingick även  en konfiskering av  storkapitalet och bankerna. 

Nazismens sociala bas var småborgerligheten  - där många ofta hyste ett hat mot såväl storkapitalet som arbetarklassen. De såg storkapitalet som något som förtryckte dem "ovanifrån" och den organiserade arbetarklassen som ett hot "underifrån". 

När den ekonomiska krisen i det tidiga 30-talet kom, ruinerades  stora delar av småborgerligheten. Då kom stora delar av de utslagna delarna av denna småborgerlighet (som småföretagare och småbönder) att se Hitler och nazistparitet som en kraft som skulle kunna återställa den ställning de hade haft före krisen.

Det visas grafiskt i den tyska valstatistiken. När nazisterna växte raderades medelklasspartierna ut, medan arbetarpartiernas valsiffror endast minskade marginellt. 

Även om nazisterna inte fick något märkbart stöd inom den organiserade arbetarklassen, kunde de ändå också rekrytera bland de oorganiserade arbetslösa .

Det var framförallt från deklasserad småborgerlighet och bland arbetslösa som de nazistiska stormtrupperna  - SA - kunde rekrytera. De växte snabbt både före och efter Hitlers maktövertagande i januari 1933. De blev till en paramilitär styrka, som bestod av miljoner människor. 

Deras ledare Ernst Röhm,  tvingades att tala om en "andra revolution" som skulle rikta sig mot storkapitalet. Det var nödvändigt för att SA skulle behålla sina medlemmar... 

Denna retorik liknade den som NSDAP hade haft under sin tidigare fas, och fick stöd  av några f.d. ledande nazister - som bröderna Otto och Gregor Strasser  -  som höll fast vid det tidigare nazistiska programmet. Detta program hade i praktiken övergetts när Hitler under andra delen av 20-talet hade rensat ut "vänstern" i partiet. Otto Strasser hade uteslutits ur partiet och lämnade omedelbart Tyskland när Hitler fick makten. 

Hans broder Gregor stannade dock kvar i Tyskland - och blev sedan ett av offren för massavrättningarna den 30 juni 1934. 

Naziledningen hade alltså inga som helst planer på att genomföra detta program.  De hade redan före sitt maktövertagande haft möten med ledande representanter för storkapitalet och försäkrat dem att de inte på något sätt skulle drabbas när de kom till makten, *

Vad som hände under perioden före den 30 juni var att ledande företrädare för det tyska storkapitalet - bland annat president Hindenburg - offentligt krävde att den nazistiska ledningen skulle krossa SA. Dessutom ville ledningen i den tyska arme´n också krossa SA av en annan anledning.  SA hade nämligen krävt att den reguljära tyska armén skulle upplösas och bli en del av SA.

Bara någon månad efter Hindenburgs tal beslöt Hitler att genomföra precis det som Hindenburg hade krävt. 

Hur det gick till kan ni se i programmet. Utrensningen drabbade inte endast SA. Gregor Strasser dödades som sagt också - men dessutom avrättades en rad borgerliga politiker som hade kritiserat Hitler från ett helt  annat håll. 

SA:s ledning utrotades rent fysiskt.  På något sätt hade de sig själv att skylla, eftersom de  hade varir med och spridit, och själva trott på,  myten om den "ofelbare" Führern, som alltid hade rätt. Därför var de helt oförberedda på det som  hände.  

Den kända nazistiska kampsången "Horst Wessel Lied"  (som kan höras här) var från början SA;s sång. Den behölls dock som den centrala nazhymnenhär efter att SA krossandes. 

På partidagarna 1935 sjöngs denna sång av de ledande nazisterna.

Lite märkligt - då man  i den kan höra dessa rader: 

 " Kam'raden die Rotfront
    Und Reaktion erschossen
    Marschier'n im Geist
    In unsern Reihen mitt" 

 Eller översatt till svenska:

   " Kamrater som den röda fronten
    och reaktionen har skjutit
    marscherar i anden
    ännu i våra led."

Det fanns en gång en video på YouTube när man ser Göring sjunga dessa rader på just partidagarna 1935. Det känns lite märkligt. Han tillhörde dem som hade varit med att planera massmorden på SA-medlemmar 1934. 'Han tillhörde ju förstås inte "den röda fronten" men ingen kan väl förneka att han var en del av  "reaktionen"...

Man kan undra om han reflekterade över att denna vers också faktiskt skulle kunna riktas mot honom själv,

Hitler, Göring, Hess och Goebbels (på bilden) var fyra av de sex  som ledde massmorden den 30 juni. De andra två var Himmler och Heydrich.

 -------------------------------------------------------------------------

*Och när de kom till makten visade de sin lojalitet med storkapitalet  genom att inom några månader förbjuda och krossa arbetarrörelsens organisationer. 

Lite hisnande

Från Aftonbladets ledare idag: 

"Sverige har nu ett politiskt block som företräder ett slags konservatism vi inte sett i svensk politik de senaste 90 åren."

 

Arvid Lindman, högerledare i tidigt 1900-tal.

"We are tired of their blablabla"

Det går att ta del av Greta Thunbergs tal i Glasgow - i sin helhet. Klicka här. Ingen bör missa det.