Visar inlägg med etikett Privatiseringar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Privatiseringar. Visa alla inlägg

onsdag 4 maj 2022

Nu får det vara nog

Den första februari 2020 sålde Telge Bostäder ut det hus där jag bor till ett privat företag.  Sedan dess har det mesta gått sämre. 

I minst en månad har dörren till vår uppgång inte fungerat. När den är låst funkar vanligtvis inte den elektroniska nyckel vi har,  så om man ska in får man vänta tills någon går ut. Så det är ju bättre när den är olåst, men då kan ju vem som helst komma in, och det är ju inte riktigt bra, det heller. 

Ibland fungerar nyckeln, men det brukar vara i genomsnitt ett halvt dygn, sedan fungerar den inte längre. 

Så om man ska gå ut är det bäst att komma hem tidigt, då chansen är stor att någon annan ska gå ut. Annars kan man ju bli stående utanför ytterdörren en hel natt. (Nej, jag har faktiskt inte telefonnummer till någon av grannarna). 

Dumt nog har jag glömt att gå med i Hyresgästföreningen. vilket jag absolut borde ha gjort. 

Om Telge Bostäder inte sålt ut oss hade det absolut  inte hänt något sådant. De hade ett servicekontor alldeles i närheten, och de fixade saker mycket snabbt. 

Telge Bostäders styrelses sammansättning avspeglar de politiska styrkeförhållandena i Södertälje kommun. Alla partier utom Vänsterpartiet röstade för att vi skulle säljas ut. 

De frågade aldrig oss som bodde där. Det var ett rent illdåd.

PS. Det innebär också att morgontidningen den senaste tiden endast kommit i genomsnitt varannan dag. Exempelvis har den inte kommit idag. Tidningsutdelaren kommer ofta inte in.

onsdag 5 februari 2020

Telge Bostäders utförsäljning - ett förräderi

Jag hyr den lägenhet jag har i Hovsjö sedan 1 januari 2007.Jag fick kontraktet efter att ha stått Telge Bostäders kö i bara några år. Numera är kön mycket längre - för att få en lägenhet verkar den vara mer än tio år. Jag känner en person som stått i den i 17 år.

Jag trodde att det faktum att jag bott här i 13 år skulle göra att jag fick en någorlunda bra placering. Och det sades så från en person i Telge Bostäder jag frågade för et tag sedan. Men hen hade fel. Man måste genom en egen handling placera sig i kön och de 13 år man har bott här har ingen betydelse alls.

Telge Bostäder ägs av Södertälje kommun. Dvs dess policy beslutas av partierna i Södertälje kommunfullmäktige.

Nu har alltså alla partier utom Vänsterpartiet röstat för att hälften av alla Telge Bostäders bostäder i Hovsjö (inklusive min) ska säljas till ett privat bolag. Och den 1 februari överfördes dessa så till ett bolag vars namn jag inte ens ids nämna.

Det var ingen tillfällighet att jag valde att ställa mig i kön hos ett kommunalt och inte ett privat bolag. Jag vill helt enkelt inte ha en privatvärd. Och eftersom jag varit så dum att jag inte ställt mig i en kö igen finns en stor risk att jag tvingas bo i ett hus som drivs av ett vinstdrivande företag tills - jag dör.

Jag anser att Södertälje kommun inte har någon som helst rätt att sälja ut hundratals bostäder till ett privatföretag - utan att fråga hyresgästerna om de går med på det. Och det har de minsann inte gjort.

Jag vill inte alls bo i ett hus som ägs av ett vinstdrivande företag. Och i och med att jag fick kontrakt hos Telge Bostäder trodde jag att jag för resten av mitt liv skulle slippa det.

Och jag antog att den politiska sammansättningen i Södertälje kommunfullmäktige är så pass vänster så att det inte finns en risk för privatiseringar här. Ack vad jag bedrog mig.

Av Moderaterna, SD, KD, L och C kunde man kanske inte väntat sig något annat. Men även S och MP röstade för att sälja ut.

Vänsterpartiet har ett namn som faktiskt verkar ovanligt passande dessa dagar. För av döma av denna omröstning är alla andra partier  idag - marknadsliberal höger.

Borgare är borgare - men S och MP försöker låtsas som att de skulle vara något alternativ till borgerligheten.  Detta förräderi mot många av sina egna väljare (åtminstone S har mycket höga siffror i valen i Hovsjö och Södertälje) - tyder inte direkt på att det är så..

Ja, förräderi tycker jag inte är ett för starkt ord. Åtminstone jag känner mig faktiskt - förrådd.

Privatisering...

/Från min huvudblogg den 28 januari 2020. /

Den 1 februari tas min, och ett stort antal andra Hovsjölägenheter, över av ett privatföretag. Det är allmännyttiga Telge Bostäder som fattade beslut om utförsäljningen.  Telge Bostäder är ju politiskt styrt men alla partier utom Vänsterpartiet röstade för att sälja ut hälften av alla dess lägenheter i Hovsjö till ett privat företag.

Idag har den första hyresavin kommit  från den nye ägaren. Jag märker att jag får upp starka känslor av  olust, ångest och illamående. Jag märker att jag reagerar hårdare än jag trodde jag skulle göra.

Jag inser att jag varit privilegierad i ett avseende. Så vitt jag minns har ingen av ägarna till de bostäder jag har haft sedan jag blev vuxen och började skriva kontrakt själv varit vinstdrivande företag. De "vanliga" lägenheter som jag bott i har varit allmännyttiga. Och förutom det har det varit studentrum, folkhögskolekorridorer och annat där ägarna inte heller varit vinstdrivande företag.

Men den nye ägaren är en sådan. Missförstå mig inte., jag vet inget om detta företag mer än att det är ett vinstdrivande privatföretag. Det är illa nog, men det är alltså inte så att jag vaknat upp en dag och upptäckt att jag har fått en ägare som denna...

Jag vet alltså inget direkt negativt om den nye ägaren - mer än att det som sagt är ett vinstdrivande företag. Och det räcker alltså för att ge mig olust...

Det har varit en form av trygghet med bostadsföretag som är ägda av samhället - eller ex.vis av Stockholms Studentkår. Det är företag som är skapade för att tillgodose allmänna behov. Inte för att ge vinster till en privat ägare.

Förändringen ger mig alltså psykiskt, och till och med fysiskt obehag.,

Detta om mina känslor. Mina åsikter är att alla hyreshus ska ägas av allmännyttan eller av ideella föreni8ngar. Jag har inget emot att någon ska kunna äga sin egen bostad, men jag har definitivt något emot att någon eller några personer privat ska kunna äga andras bostäder.

Jag anser att alla privata bostadsföretag bör konfiskeras, dvs socialiseras utan ersättning. Bostad är ett livsviktigt behov för de flesta människor. Därför anser jag att bostäder är för viktiga för att man ska låta privata intressenter profitera på dem.

Det finns dock en liten ljusglimt i det hela. Jag ringde Telge Bostäder och frågade om jag skulle få någon fördel av att jag bott hos dom 13 år, om jag skulle ställa mig i kön till deras icke privatiserade lägenheter. Jag fick svaret att så var fallet....

fredag 30 december 2011

För en offentligt ägd skola och förskola!

/28/4 2011/

DN har uppmärksammat hur föräldrar tvingas sätta sitt barn i ett scientologiskt dagis. Det är naturligtvis helt vedervärdigt. Och jag hoppas artikeln sätter press på berörda myndigheter så att alternativ snabbt kan ordnas.

Naturligtvis bör inte heller andra sekter, som till exempel agaförespråkarna inom Livets Ord eller Maranata, få driva vare sig skolor eller förskolor.

Men själv anser jag inte att det räcker. Alla skolor och förskolor bör drivas av det allmänna. Samhället bör ta ett ansvar för att barnen ska få likvärdig omsorg och likvärdig utbildning.

På senare tid har det avslöjats hur kriminella intressen fått driva skolor. Och i ett känt fall till och med pedofiler och hallickar. Man kan förstås vara glada för att det där inte handlade om förskolor...

Från USA finns det nämligen från 80-talet en rad exempel på hur barn i många förskolor berättade om att de utsattes för olika typer av grova sexuellt sadistiska övergrepp. Även om backlashen snart lyckades få det till att dessa barns berättelser nästan alltid var "falska" (en ståndpunkt som inte delades av de utsatta barnen eller deras föräldrar!) kvarstår det faktum att alla de förskolor det handlade om i dessa fall (med ett enda undantag - ett arméägt daghem!) var privata. Mer eller mindre slutna förskolor där samhällets inflytande i praktiken var obefintligt.

Visst behövs det en mångfald idéer inom både barnomsorg och utbildning. Men den kan mycket väl uppnås med en offentlig sektor som är öppen för olika idéer, olika pedagogiker...

Barnomsorg och utbildning är för viktig för att lämnas över till religiösa sekter och privata företag!

torsdag 22 december 2011

Apoteken och murens fall

Från "Blogg för Erik Rodenborg" 1/12 2009.

För 20 år sedan föll östblocket samman. I nästan varje land i Östeuropa föll de byråkratiska regimerna, och ersattes med regimer med det uttalade syftet att återupprätta kapitalismen. Undantaget var Albanien, men de följde efter några år senare... Ytterst få saknar de stalinistiska byråkraterna, men kapitalismens återupprättande har fått negativa effekter över hela Europa, ja, över hela världen.

Borgarklassen hade triumferat. Nu kunde "marknadens" välsignelser drabba befolkningarna i Östeuropa. Men inte endast där. "Murens fall" (den allmänna eufemismen för kapitalismens återupprättande) satte fart på privatiseringsivrarna

Inte minst i Sverige. Sedan 1989 har vi sett en omfattande överföring av olika verksamheter från offentlig till privat sektor. Med Reinfeldts seger 2006 påskyndades processen, och om inte bankkrisen kommit kanske det skulle ha gått ännu snabbare.

Nu senast är det apoteken som ska förvandlas till profitabla privata företag. Varför då?

Apoteksbolaget är ett av de mest effektiva, och mest populära, av svenska företag. Det visas även i en artikel i SvD igår. Där får vi veta att Apoteksbolaget är en "starkt lysande stjärna", vars popularitetssiffror vida övertiger de som privata företag i dagligvaruhandeln får.

Det finns inga rationella samhällsekonomiska skäl att privatisera apoteken. Det finns förresten inga rationella skäl att privatisera offentlig verksamhet alls. Men det görs med en skrämmande takt.

Det bör man tänka på inför firandet av östblockets kollaps. Om östblocket hade funnits kvar som alternativ, även ett byråkratiskt malätet och deprimerande sådant, hade privatiseringsvågen varit mycket svårare att genomföra

De stalinistiska byråkratierna förtjänade att falla. Men att de inte störtades av arbetarklassen, utan av kontrarevolutionen, är en historisk tragedi.

Erik Rodenborg