... fortsätter, liksom desperationen.
Och Marjorie Taylor Greenes opposition fortsätter att fördjupas.
Se här.
Hur ska det sluta?
... fortsätter, liksom desperationen.
Och Marjorie Taylor Greenes opposition fortsätter att fördjupas.
Se här.
Hur ska det sluta?
Under 40- och 50-talen var den vanligaste synen i västvärlden på det kalla kriget att det var en global kamp mellan en expansiv sovjetkommunism och de västmakter - framförallt USA - som försökte hejda denna expansion.
Från och med mitten av 60-talet mötte detta narrativ kraftigt motstånd. 'Så kallade "revisionistiska" historieskrivare bemötte den förhärskande bilden. Ett exempel var David Horowitz bok "The free world collossus" som kom ut på svenska 1966 under titeln Från Jalta till Vietnam.
(Tragiskt nog gick Horowitz från och med ca 1980 snabbt åt höger, blev en rabiat anti-kommunist och anhängare till Ronald Reagan. Han slutade sina dagar som en fanatisk anhängare till Donald Trump. )
Men de nya insikter som började komma fram under 60-talet började i sin tur att kraftigt försvagas efter Sovjetunionens kollaps. Det blev i mycket nån sorts deja vu-liknande version av 50-talets antikommunism.
Därför är det glädjande att Gunnar Wall nyligen kommit ut med en bok om kalla kriget, med samma titel som detta inläggs rubrik. Den är utgiven på Semic förlag.
Den visar mycket pedagogiskt att föreställningen om. en expansiv sovjetkommunism inte håller.
Ja, när kalla kriget började var Sovjetunionen under Stalin, milt sagt inget tilltalande samhälle. De inom landet som stod för en socialistisk demokrati hade ett årtionde tidigare i stort sett utrotats under den period som brukar benämnas "den stora terrorn".
Men det var inte en expansiv stat.
Det kan verka vara en underlig ståndpunkt - lade inte Sovjet under sig Östeuropa? Jo, men det var något som. var kopplat till Nazi-Tysklands angreppskrig mot Sovjet. På i alla fall två sätt.
Dels gav det sovjetledningen ett motiv till att skaffa sig ett bälte av randstater väster om Sovjetunionen. Dels gav det sovjetledningen en praktisk möjlighet att skaffa sig sådana.
Kriget mot Nazi-Tyskland fördes över hela Europa, eftersom Hitlers regim hade erövrat större delarna av Europa. När sovjettrupperna gick in i Östeuropa (samtidigt som USA och dess allierade gick in i Västeuropa och Italien) var det som ett led i kampen mot Hitler.
Och självaste Winston Churchill hade slutit en hemlig överenskommelse med Stalin som gav Sovjet rätt att dominera stora delar av Östeuropa. Det gällde inte Grekland - där kom de överens om att det skulle vara en brittisk intressesfär.
Så Sovjets dominans över Östeuropa accepterades inledningsvis av både USA och Storbritannien.
Vad Wall visar är bland annat att det kalla kriget började när västmakterna ändrade sig - och inte längre accepterade det konsensus som hade rått i slutet av kriget.
Detta konsensus hade bland annat lett till att brittiska trupper med Stalins goda minne brutalt slog ner den folkliga rörelsen i Grekland, och där installerade en reaktionär diktatur.
Wall visar hur Churchill - trots detta - tidigt sonderade möjligheterna av ett nytt krig mot Sovjetunionen, något han snabbt tvingades inse inte var möjligt.
Stalin ville inte alls expandera. Ingenting han gjorde tydde på något sådant. Kommunistpartierna i väst beordrades inledningsvis till att vara lojala mot de västallierade och även efter att västmakterna hade börjat uppträda direkt fientligt mot Sovjetunionen, uppmanades kommunistpartierna till att inte kämpa för att försöka ta makten, inte ens när de kunde göra det - som i Italien och Frankrike.
"Uppmanades" ska, givet relationerna mellan Sovjetunionen och de västeuropeiska kommunistpartierna, lämpligen läsas "beordrades"...
Men i Kina hade vi en annan situation. Stalin uppmanade även Kinas Kommunistiska Parti att inte ta makten. Men KKP var inte på samma sätt underordnade Sovjet. De struntade i direktiven från Stalin och tog makten i alla fall.
Som en parentes kan nämnas att i uppgörelsen mellan Stalin och Churchill också ingick att västmakterna och Sovjet skulle dela på inflytandet i Jugoslavien, enligt modellen 50/50. Att det inte blev så var inte Stalins förtjänst. Även här valde kommunistpartiet att agera mot Sovjets vilja, vilket var unikt bland de europeiska kommunistpartierna.
I övrigt visar Wall i sin bok att det var USA, och inte Sovjet, som aktivt agerade över hela världen för att driva igenom sin vilja, Han beskriver bland annat kupperna i Iran, Guatemala och Chile, liksom - förstås - krigen i Indokina.
Även om Wall inte delar synen på Sovjet - eller för den delen Kina - som en expansiv och farlig makt idealiserar han inte dessa stater eller deras internationella anhängare.
Vad han visar (närmast bevisar) är som sagt att de inte alls visade någon strävan att exportera sitt system till resten av världen . Det var Stalin som redan i tidigt 20-tal myntat tesen om "socialism i ett land" och den följde både han och hans efterföljare. Låt vara modifierat till "socialism i ett land och några randstater." Det finns inte skymten av belägg för att vara sig Stalin eller hans efterföljare försökte (eller ens ville) gå längre än så.
Wall tar förstås också upp uppmjukningen av det politiska förtrycket i Sovjet under Chrusjtjov. Han föreslår också att den kupp som ledde till hans avgång i oktober 1964 skulle kunnat ha orsakats av att stora delar av det härskande skiktet i Sovjet tyckte att Chrusjtjov här höll på att gå för långt.
Det stämmer nog till stor del, men här bör man påpeka att medan det politiska förtrycket hårdnade under Brezjnev och Kosygin mildrades såväl det vetenskapliga som det kulturella.
Under Chrusjtjov (liksom under Stalin) sågs Trofim Lysenkos kontroversiella åsikter om ärftlighet, som en sorts statsideologi, och kritik mot denne fick inte publiceras. Bara några månader efter Chrusjtjovs fall publicerade den sovjetiska pressen för första gången en omfattande kritik av Lysenkos teorier.
Medan Chrusjtjov i ren ilska hade förbjudit utställningar av modern konst dröjde det inte länge efter att Chrusjtjov föll tills sådana utställningar blev tillåtna.
Medan radion under Chrusjtjov-tiden i stort sett aldrig spelade västerländsk popmusik började sådan gradvis, åtminstone i viss mån, spelas efter hans fall.
Chrusjtjov hade en rad ivriga åsikter om annat än ren politik - som han med auktoritära medel försökte tvinga igenom i Sovjet. Brezjnev och Kosygin var mest av allt rationella maktmänniskor utan några djupa övertygelser om "utompolitiska" frågor.
För att börja korta av. Från och med sidan 283 kommer ett långt avsnitt om Kuba. Och där ser man att författaren har en mer positiv syn på det kubanska ledarskapet (som, väl att märka tog makten utan att Sovjet hade något med saken att göra) än han har på de andra regeringar och partier han beskrivit. Jag delar faktiskt den inställningen. Den revolutionära ledning som tog makten i Kuba 1959 blev inga blåkopior av det byråkratiska styren som fanns i exempelvis Sovjet, Kina eller Rumänien. Det handlade inledningsvis om en revolution med stort folkligt stöd, ett stöd som i mångt och mycket bevarades under årtionden.
Nu slutar jag för den här gången. Slutet av själva boken handlar till stor del om hur systemen i Sovjet och Östeuropa, när de till sist föll, inte ersattes av något bättre utan av roffarkapitalism.
Jag ser absolut detta som en av de värsta tragedierna i mänsklighetens historia.
Alexej Kosygin - en av de ledare som tog över efter Chrusjtjovs fall. Bild från 1967.
Sovit sammanlagt mer än 12 timmar. Natten innan hade jag endast sovit 4 timmar.
När
jag vaknade hade jag en association i huvudet mellan Donald Trump och
en låt av Gunder Hägg/Blå Tåget - "Var glad att du är liten".
Så
jag började lyssna på sången, på YouTube, Den är konstigt nog
felrubricerad, och kallas "Östersjövalsen", vilket är namnet på en annan
av deras låtar. Men det här är alltså ändå "Vad glad att du är liten"
Det
verkade inte stämma - den låten skildrar en tidigare vanlig
föreställning om maktens män som allvarliga och pliktmedvetna men
känslomässigt isolerade män. Det liknar ju inte direkt Donald Trump.
När
jag kom till sista versen (eller näst sista, den allra sista är en
upprepning av den första) blev associationen till Trump mer begriplig.
Versen går nämligen så här.
"Var glad för att du saknat
penningens judaskyss.
För varje natt har han vaknat
av att maran red honom nyss.
Han drömde att han var draken,
men att nån hade rövat hans guld.
Och prinsessan är skändad och naken,
vad vet du om synd och skuld?".
Associationen till Trump var inte helt orimlig.
... vågen av massdemonstrationer i Förenta Staternas historia å ena sidan - den mest bisarra, imbecilla, och inkompetenta regimen i Förenta Staternas historia å den andra.
Världens mäktigaste imperialistiska stat står inför sin värsta kris sedan 1860-talet.
Det känns faktiskt som att vi lever i avgörande tider.
Att det kommit en kritiskt analyserande bok om kalla kriget från ett odogmatiskt vänsterperspektiv är välkommet.
Den senaste på svenska som jag känner till från tidigare är väl den framlidne David Horowitz´ Från Jalta till Vietnam från 1966. Att Horowitz senare verkade genomgå en veritabel hjärntransplantation, och blev en entusiastisk anhängare till först Ronald Reagan och nu senast Donald Trump, förtar inte värdet av hans bok. Som jag faktiskt läste samma år som den kom. Och tog intryck av.
Gunnar Wall är i likhet med Horowitz anno 1966, vare sig anhängare av USA och västblocket eller av stalinismen. Jag har hittills bara läst 60 sidor av hans nyutkomna bok "Kalla kriget : spioner, statskupper och attentat", men det verkar lovande.
Jag återkommer när jag har läst hela.
Den kan köpas i, eller beställas från, bokhandlar eller, exempelvis, från Bokus.
YouTube-kanalen Dead Domain har i denna video gått igenom hur mängder av AI-videor har gjorts i USA för att skapa en postum och bisarrt pinsam kult, av den mördade Charlie Kirk. Den är väl värd att se.
Samma kanal ha för övrigt tidigare gjort en grundlig analys av satanistgruppen Satanic Temple, en analys som jag då kommenterade här.
Den som ser hela denna video torde bli något misstänksam mot den officiella versionen om hur Charlie Kirk mördades.
Eller?
https://www.youtube.com/watch?v=-_cJt7pEpMk&t=12s
Senator Joe McCarthy blev aldrig president men han var en reaktionär
demagog med betydande likheter med Trump. Han fick också en kusligt stor
makt. Denna makt krossades när han kom i konflikt med USA:s militär.
Det
är vad Trump faktiskt har gjort nu. Han sammankallar US-toppmilitärer
från hela världen till ett möte där de bland annat får veta att de är
för feta(!), inte rakar sig tillräckligt och ser fula ut.
De får också veta att deras fiender framförallt är det demokratiska partiet och städer som Los Angeles och New York.
Trump
retar sig på att militärerna inte applåderar, han klandrar dem för att
de är så tysta och säger till dem att de gärna får applådera. Ingen
följer den rekommendationen.
Då säger han att om någon lämnar
salen är dennes karriär slut för all framtid. Då kommer den enda
reaktionen under hela mötet - spridda skratt.
Toppmilitärerna
tyckte kanske att det var lite bisarrt att världens starkaste
militärmakt fått en delirisk jubelidiot som överbefälhavare.
Hur i allsin dar ska detta sluta?
Är det nån form av nationell karma som gjort att USA nu fått en total idiot som president?
Övergrepp mot barn förekommer på många ställen, men när det handlar om systematiska sexuella övergrepp på skolor, som pågår i åratal och som konsekvent tystas ner, är det svårt att föreställa sig att det skulle kunna hända på offentligägda skolor.
Därför är det knappast någon tillfällighet att den nu uppmärksammade pedofilskandalen på en skola handlar om den privatägda och vinstdrivande Internationella Engelska Skolan.
Vinstdrivande skolor måste definitivt - förbjudas.
Det hände sig att diktatorsaspiranten* Donald J Trump höll en presskonferens.
Med sig hade han bland annat USA:s motsvarighet till Stalins "vetenskaplige" favorit Trofim Lysenko.
Jag syftar förstås på Robert Kennedy jr.
Det var där, på den presskonferensen, de "avslöjade" att paracetamol orsakar autism.
I denna video har Youtube-profilen "Professor Dave" i detalj analyserat den märkliga tillställningen.
Nej, jag har definitivt inga odelade sympatier för "Professor Dave" - men ofta har han ett helt förödande sätt att dekonstruera dumheter.
Se gärna videon...
-----------
*Nej, Trump har ännu inte lyckats skapa en total diktatur, men han arbetar ju hårt på att göra det.
Från SvD.
"I alla fall skrattar FN:s generalförsamling inte åt
Trump längre. Hela världen vill hålla honom på gott humör, av rädsla för
alternativet. Sedan comebacken i Vita huset har han tagits emot i
kungliga slott i England och Holland, han kallas ”Daddy” av Natos
generalsekreterare och han har fått en jumbojet av Qatar.
Varför skulle han inte stå i FN och undervisa världen om hur den ska styras?"
Det
är München 1938 i repris. Med skillnaden att Trump potentiellt är en
större fara för hela mänsklighetens framtid än Hitler någonsin kunde
vara.
Bilden från File:Bundesarchiv Bild 183-R69173, Münchener Abkommen, Staatschefs.jpg
En grundlig och seriös genomgång av den högerterroristiska miljön i USA, och om hur Trumpregimen utnyttjar den.
In 2023, Kirk said that gun deaths were "worth it" to ensure the preservation of Second Amendment rights in the US-- which is the right to keep and bear arms. "It's worth it to have a cost of, unfortunately, some gun deaths every single year, so that we can have the Second Amendment to protect our other God-given rights...That is a prudent deal," he said during an appearance at the Salt Lake City campus of Awaken Church on April 5, 2023.
Se denna video!
ICE
agerar som en ockupationsmakt i demokratiskt styrda delstater. De
misshandlar människor, och kidnappar dem och för dem sedan ofta till
okänd plats. Eller till nyinrättade koncentrationsläger. Det som finns
kvar av borgerlig demokrati i USA har börjat vittra sönder.
En
del demokratiska guvernörer protesterar mycket hårt, men de handlar
inte. De borde beordra delstatspolisen att gripa de ICE-agenter som
misshandlar och kidnappar människor. Och sedan ställa dem inför rätta.
Krossandet
av all demokrati gick i och för sig mycket snabbare efter att Hitler
fått makten i Tyskland, redan efter ett halvår var alla politiska
partier förutom NSDAP förbjudna, och demokratin var i princip avskaffad.
Efter
kanske ytterligare ett år senare - i synnerhet efter "de långa
knivarnas natt" den 30 juni 1934 - blev Tyskland en entydigt totalitär
stat.
Det går långsammare i Trumps USA. Det påminner mer om utvecklingen efter att Mussolini först fick makten i Italien.
Men att Trump vill bli diktator torde vara helt uppenbart.
Faktum
är att Trumps Gestapo-liknande ICE behandlar protesterande mer brutalt
än vad Sovjet gjorde efter att ha invaderat Tjeckoslovakien 1968.
Om
delstaterna och dess befolkning inte sätter hårt mot hårt mot Trumps
invasionsstyrkor, kommer inte endast USA, utan hela världen förvandlas
till oigenkännlighet.
Och den ultimata mardrömmen blir ett faktum.
Mer intressant om Trump och Epstein kan ses här.
Där nämns också att Trumpanhängare ofta hatar Epstein - han blev personifikationen av vad QAnon beskrev som förövarnätverk på hög nivå i USA.
QAnon var förstås bisarra - men att det finns förövarnätverk på hög nivå i USA hade de förstås rätt i.
Detta utnyttjades av förövarförsvarare för att måla upp en bild av att anhängarna till en reaktionär president målade upp paranoida bilder av övergreppsnätverk på hög nivå - bilder som i alla fall indirekt uppmuntrades av presidenten.
Man jämförde det med den påstådda "satanistpaniken" och "incestpaniken". Samma paranoia här som där... eller det var vad de ville att vi skulle tro.
Nu har det hela vänts upp och ner. Vi har inte en reaktionär president som uppmuntrar folk att tro på existensen av förövarnätverk - utan en väl dokumenterad bild av en president som stöder, och av allt att döma varit en del av sådana nätverk.
Och QAnon torde helt ha kollapsat.
Vad QAnon hade fel om var (i detta avseende) inte att det finns förövarnätverk på hög nivå. Vad de hade fel om var deras förvirrade bild att "deras" president bekämpade de nätverk han i själva verket var nära lierad med.
Den nya vändningen i Epsteindebatten gör allt mycket klarare. Vilket är bra.
Jag trodde aldrig jag skulle säga detta om Marjorie Taylor Greene, men detta tal är lysande.
Det är också modigt. Det hon gör är definitivt inte riskfritt.
Här kan ni se ny info från Meidas Touch om hur MAGA-ideologen och kongressledamoten Marjorie Taylor Greene i allt högre grad går till frontalattack mot Donald Trump - såväl vad gäller Epstein, attackerna mot välfärden, som stödet till Israel.
Som sagt. Vi lever i intressanta tider.
(Hoppa gärna över reklamen 8.28-9.27)
En av flera videor från Meidas Touch om Donald Trumps gradvis förvärrade fysiska och mentala hälsa. Se här.
Om han pga denna tvingas avgå kommer istället den lika reaktionäre JD Vance att bli president.
Det är milt sagt tveksamt om detta skulle kunna beskrivas som ett framsteg.
En ultrareaktionär person som inte är mentalt förvirrad skulle ju i många lägen kunna göra mer skada än en dito som är mentalt förvirrad.
I förra inlägget skrev jag om hur vietnamesiska bönder tvångsförflyttas för att deras mark köpts upp av ett Trump-ägt företag som ska bygga en lyxanläggning med golfbanor och hus på området.
Det är förstås vedervärdigt och säger tyvärr något om utvecklingen i Vietnam.
Men sedan skrev jag också detta: "Låter som något som skulle kunna ha hänt i Sydvietnam, nära Saigon, 1966 ."
Nej, det skulle det inte.
Hur nära Saigon anläggningen än befann sig skulle den inte klarat sig länge om den inte hela tiden beskyddats av en massiv US-amerikansk militärstyrka (Saigonregimens trupper skulle knappast klarat av detta...).
Och även om den bevakades av US-amerikansk militär skulle den konstant utsatts för granatbeskjutning. En golfanläggning ägd av USA:s president (!) skulle förstås blivit ett prioriterat militärt mål för FNL.
Vi får hålla i minnet att FNL stöddes av en stor majoritet av befolkningen på landsbygden, som framförallt bestod av bönder. Att konfiskera mark från bönder för att bygga golfbanor för USA:s president skulle ha setts som en oerhörd provokation.
Nu tvångsförflyttades ofta bönder av USA- och Saigontrupper - ofta sattes de i "strategiska byar" som i realiteten var koncentrationsläger. Men ingen ansvarig i Washington eller Saigon skulle ha vågat genomföra något så provokativt som att bygga en USA-presidents golfbanor på mark, konfiskerad av bönder.
Och om det ändå hade skett skulle dessa golfbanor blivit rent livsfarliga för de som till äventyrs vågat spela golf där. Att spela golf där skulle närmast motsvara - att spela rysk roulett. Dödligheten skulle ha blivit mycket stor bland spelarna.
Vietnam befriades från USA, men USA har sedan slutet av 80-talet arbetat för att komma in igen - bakvägen. Nej, Vietnams regering kan inte klandras för att den vill ha ett ekonomiskt utbyte med USA. Men det den nu accepterar är - milt sagt - förnedrande.
Att USAs diktatorsaspirant till president alltså nu kan få Vietnams regering att tvångsförflytta bönder för att hans polare (och han själv?) ska få spela golf där är både reellt, och djupt symboliskt, förnedrande för Vietnam.
Att säga att jag mår illa är ett understatement.