Jag har tidigare skrivit om Socialist Networks analys av dagens Kina. Jag visade då att denna grupps åsikt var att Bucharins linje i Sovjetuinonen var riktig. Och att Kina idag följer denna.
Det är intressant på i alla fall två sätt. Dels är deras analys av dagens Kina ovanlig, och ganska väl genomarbetad. Dels är det det första exemplet jag känner till av en strömning som kommer från trotskismen och som gått över till en bucharinistisk linje. Och som till på köpet hävdar att denna linje har genomförts i dagens Kina.
Nu är Socialist Networks webbsida lite opedagogiskt upplagd. Man för scrolla genom hela artiklar för att hitta andra artiklar. Därför har jag här lite förenklat för de som vill få en snabb orientering.
Man kan först läsa denna artikel* som hävdar att Kina idag förkastat den kapitalistiska vägen. Vidare finns denna analys av utvecklingen i Sovjet där det helt klart framgår att de anser att Sovjet inte skulle ha urartat om Bucharins linje hade segrat över Stalins (och uppenbarligen även Trotskijs?) linje.
Vidare denna som är en analys av den maoistiska perioden i Kina, som (helt riktigt) beskrivs som en variant av stalinismen..
Om den kinesiska ekonomiska politiken efter Mao får vi läsa i denna artikel.
Och slutligen kommer denna artikel, som diskuterar de utmaningar som Kina står inför idag.
Det är helt klart ett mycket sällsynt exempel - inte endast på en strömning som bytt ut trotskism mot bucharinism, utan som också förenar detta med ett ska vi kanske säga tre kvarts-apologetiskt försvar av den kinesiska politiken idag.
Det är i och för sig välgjort, och bitvis övertygande.
Jag håller med att det faktum att det finns kapitalism i Kina idag inte betyder att Kina är en kapitalistisk stat. I en kapitalistisk stat är staten i huvudsak ett redskap för kapitalet, i Kina idag är (än så länge?) kapitalisterna ett redskap för staten.
Men samtidigt torde den oerhörda ojämlikhet som finns i dagens kinesiska system knappast vara något som harmoniskt pekar fram mot - något som rimligen skulle kunna beskrivas som... socialism.
Vad vi ser är en symbios mellan partiet och staten å ena sidan - och en ekonomiskt mycket stark kapitalistklass å den andra. Både statsbyråkratins toppar och de kinesiska kapitalisterna har en mycket privilegierad ställning - om man jämför med befolkningen i övrigt.
Bucharin sade en gång att storbönderna och NEP-kapitalisterna skulle kunna "växa in" i socialismen - med "snigelfart". Om detta för en del kunde te sig utopiskt är det inget mot föreställningen att statsbyråkratin och kapitalet i Kina harmoniskt skulle kunna växa in i ett"socialistiskt" samhälle värt namnet.
Missförstå mig inte - i rivaliteten i det nya "kalla kriget" mellan Kina och västkapitalismen är jag absolut för Kina. Men jag delar inte Socialist Networks rosenskimrande syn på Kina idag.
Än så länge är det den framväxande borgarklassen som är underordnad statsbyråkratin i Kina. Men jag ser ingen anledning att tro att denna maktfördelning är så att säga huggen i sten.
Och än mindre att det är en första etapp i ett gradvist framväxande socialistiskt framtidssamhälle.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
* Den äldsta av de artiklar som jag länkar till här, och den kanske minst idealiserande vad gäller Kina idag.
--------------------------------------------------------------------------------------------------- --
TILLÄGG
I kommentarsfältet på min huvudblogg har det påpekats att dokumenten som anknyter till Bucharin är diskussionsinlägg, skrivna´ av två medlemmar i Socialist Network , och att det finns .andra synpunkter inom nätverket.
Stalinisten Mao - efterträdd av bucharinister?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar