När Lena Andersson mötte Stanley Sjöberg

Nu talas det om författaren Lena Andersson. Som just visat att hon har en vulgär och föraktfull övre medelklassyn på fattiga.

Förra gången det talades om Lena Andersson var 2005. Då hade hon pratat i radio och ansett att Jesus var en obehaglig och dömande person.  Programmet fick ett stort antal anmälningar till radionämnden.

Jag hörde inte det programmet, men med tanke på den senaste debatten undrar jag om hennes ogillande av Jesus  kanske berodde på att denne saligprisade de fattiga och uttalade ve-rop över de rika. Och dessutom sa att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.

Däremot gick jag på en uppföljande debatt hon hade med Stanley Sjöberg i  Centrumkyrkan  i Sundbyberg i januari 2006. Det var en närmast bisarr upplevelse.

Att förlora en debatt mot Stanley Sjöberg ser jag som ett uttryck för ett svårslaget rekord i dumhet.

Men det var precis vad hon gjorde. En minimiförutsättning för att diskutera Bibeln med Stanley S borde väl vara att något så när läsa in en del relevanta avsnitt i Bibeln.  Men det hade hon inte gjort.

Så när Stanley - som trots allt läst Bibeln - pressade henne på vad Bibeln skrev om Jesus kunde hon inte svara. Hon var på reträtt hela tiden.

Så mot slutet sade Stanley med ett brett leende att Lena visat att hon inte visste något om Bibeln och hade fel om Jesus, men att de väl ändå kunde enas om att islam var en hemsk religion.

Lena A svalde betet. Hon sa på ett nästan undergivet sätt att hon visst kunde enas med Stanley om att islam var en hemsk religion. Och så var debatten slut.

Värre intellektuell förnedring är svår att föreställa sig.

Och nu har hon gjort bort sig igen. Men denna gång inte för några hundra kyrkobesökare utan för ett helt land.

Varför används "konspirationsteori" som ett pejorativt ord/begrepp?

"Pejorativ används om ett ord eller en fras som är nedsättande eller förringande eller på annat vis uttrycker talarens negativa attityd till en företeelse eller annan person." (Från Wikimedia)

Det är inte ovanligt att en åsikt eller idé besvaras med kommentaren "Det där är ju en konspirationsteori!" ungefär som om det skulle avgöra saken. En konspirationsteori kan närmast definitionsmässigt inte vara sann.  Eller hur?

Och då tänker kanske man sedan på David Icke, som hävdar att världen styrs av reptiler, som har förmågan att skifta form mellan människa och reptil. Jag delar åsikten att detta inte kan vara sant, men det har inget att göra med att det är en "konspirationsteori". 

Om man nu ska börja från början vill jag säga detta. Det finns bevisligen konspirationer, och det borde vara helt legitimt att göra teorier om dem. Alltså bör inte ordet "konspirationsteori" användas som ett pejorativ. Vilket skulle bevisas...

Nu kan detta te sig som en mycket akademisk fråga, men det är det inte. Få skulle bli upprörda över att man avvisar idén att världen under flera tusen år styrts av det hemliga sällskapet Illuminati, och att under senare år så skilda personer som Roosevelt, Lenin, Biden, och Palme  har varit en del av detta kusliga allsmäktiga sällskap.

Vissa konspirationsteorier kan få mycket dödliga resultat. Konspirationsteorin att trotskister och andra mot Stalin kritiska kommunister i hemlighet var i maskopi med Hitler och Göring användes för att motivera de blodiga utrensningarna i Sovjet 1936-39. 

Men... om man tar detta exempel - fanns det ändå inte en konspiration inblandat i detta scenario? Jo, faktiskt. För om man godtar att det milt sagt är osannolikt att dessa ofta ganska så sympatiska  personer var agenter för Gestapo - hur kunde denna föreställning blivit så spridd? 

Den blev spridd därför att ett stort antal personer i Sovjetunionens toppskikt konspirerade, ja, konspirerade, för att fabricera "bevis" för denna föreställning. 

Och många ledande kommunister utanför Sovjetunionen visste att detta inte kunde vara sant, men deltog ändå i denna stalinska konspiration. 

Så om inte trotskisterna konspirerade måste stalinisterna ha gjort det. Och att hävda att de gjorde detta - är ju också en "konspirationsteori". 

Under årtiondena har ordet "konspirationsteori" använts för att avfärda exempelvis de som driver linjen att fler än en person var med och organiserade Palmemordet, eller Kennedymordet. 

Det har använts mot de som menat att det kan finnas fakta i Estoniafallet som tystas ner.

Det användes länge för att angripa de som hävdade att USA:s flygvapen medvetet mörkade, eller bortförklarade, rapporter om "oidentifierbara flygande objekt" (idag är det allmänt accepterat att de under många år gjorde just det). 

Det har använts för att angripa de som accepterar att det faktiskt kan finnas mycket ljusskygga saker som pågår i en del ordenssällskap, sekter, eller andra slutna grupper.

Det har använts för att avfärda möjligheten att en del av de som friats för sexualbrott har blivit det för att det skulle kunna finnas jurister som har större sympati för förövare än för offer. 

Det har använts för att avfärda möjligheten att en del som driver teorier om falska minnen, eller PAS, gör det för att de egentligen står på förövarnas sida. 

Det har använts för att avfärda alla som konstaterar att  rituella övergrepp mot barn som utförs i grupp faktiskt existerar. 

Det finns välgrundade konspirationsteorier,  det finns tvivelaktiga konspirationsteorier och det finns - förstås - helt utflippade konspirationsteorier. 

Men - återigen - konspirationer existerar -   och det är inte i sig på något sätt suspekt att utveckla teorier om sådana. 

'

Under många år avfärdades faktiskt de som inte ville tro att det var denne man som ensam mördade Olof Palme som fnoskiga konspirationsteoretiker. 

Apropå NATO-debatten (och Charles de Gaulle)

Charles de Gaulle sade 1966 att NATO var en krigsrisk, eftersom alliansen riskerar att dra in medlemsländerna i krig som inte ligger i deras intressen. Det fanns NATO-trupper i Frankrike då, och de Gaulle förbjöd dessa att stå under NATO-befäl. Alla militära styrkor i Frankrike måste stå under franskt befäl. NATO svarade med att dra bort alla NATO-trupper från Frankrike..

Formellt var fortfarande Frankrike medlem i NATO, men allt militärt samarbete förblev avbrutet så länge de Gaulle satt kvar som president.

Efter att ha krossat den högerextrema terrororganisationen  OAS och dragit tillbaka de franska trupperna från Algeriet blev motståndet mot NATO och USA:s dominans det viktigaste inslaget i de Gaulles utrikespolitik.  Redan 1963 angrep han USAs intervention i Vietnam och under resten av sin regeringstid krävde han att USA skulle dra tillbaks alla trupper från Sydvietnam. Vilket ledde till att USA:s marionettregim i Saigon avbröt de diplomatiska förbindelserna  med Frankrike. 

När USAs militär invaderade Dominikanska Republiken 1965 krävde de Gaulle att  trupperna omedelbart skulle dra sig tillbaka.

Han blev ju annars känd för att gå emot att Storbritannien skulle få gå med i EEC (numera EU). Hans huvudargument var att Storbritannien var så knutet till USA att de i praktiken skulle fungera som USA:s trojanska häst i Europa. 

Efter att de Gaulle avgick 1969 tonade även hans eget parti snabbt ned motståndet mot USA och NATO.  Efter ett tag fanns i stort inget kvar av den och Frankrike blev på nytt ett "normalt" västeuropeiskt land.

de Gaulle var ju en borgerlig politiker, men en ovanligt klarsynt sådan. 

Han hade absolut rätt om NATO, vilket man kan tycka även utan att vara gaullist. ;-) 

Sverige bör inte gå med i NATO.