Om att rösta på Miljöpartiet

Den enda gång jag någonsin röstat på Miljöpartiet var i ett kommunalval 2006, för att hjälpa en kompis från min studentkorridor som stod på MP:s kommunallista att bli vald.... Något opolitiskt skäl, det medges. *rodnar generat*

Men nu funderar jag uppriktigt sagt på att göra det i riksdagsvalet. Och det trots att jag står långt till vänster om dem.

Dels handlar det om att stödrösta för att de ska komma in. Men det är kanske inte så nödvändigt - vi får se när de första opinionsundersökningarna efter den senaste värmeböljan kommer....

Men mer allmänt skulle en röst på MP i dagens läge vara en markering att klimatfrågan inte endast är en fråga bland andra utan DEN avgörande frågan - i Sverige och i alla andra länder.

Ja, det är sant att det finns undersökningar som visar att V har en NÅGOT bättre miljöpolitik än MP.... (vilket troligen beror på att MP sitter i regeringen, och har anpassat sig). Och jag vet att MP begick ett rent förräderi i brunkolsfrågan.

Men poängen med att rösta på MP är att det är det parti som sedan sitt bildande gjort miljöfrågan till den helt centrala frågan. Ett högt röstetal på dem är en markering att denna åsikt delas av många.

Om den senaste (i grunden växthusrelaterade, vad än somliga säger) vågen av hetta leder till en kraftigt ökad medvetenhet om att det faktiskt är den fråga som kommer att avgöra mänsklighetens överlevnad, och det skulle leda till en kraftig ökning av MP-rösterna - skulle det vara en ovanligt tydlig signal.

Om opinionen i frågan blir tillräckligt stark försvårar det också framtida MP-svek, som det i brunkolsfrågan.

Sedan är det en annan sak att frågan enligt mig ytterst endast kan lösas genom en global planekonomi - dvs en lösning som inte MP står för. Men det gör egentligen inte V heller...

Jag har röstat på V i alla riksdagsval sedan 1994 och kommer med ganska stor sannolikhet att göra det igen i valet 2022 - om jag nu lever då. Men just i detta val funderar jag alltså på att rösta på MP.
--------------------------------------------------
Tillägg 
Tog bort ett fånigt dubbel- eller kanske trippelbottnat skämt mot slutet. Nej, det är allvarligt menat.

Ett av de bästa sätten att få både makthavare och andra att inse att det finns en mycket allvarlig opinion för en mycket mer konsekvent klimatpolitik vore en stor framgång för MP. Det kunde knappast tolkas kunna på NÅGOT annat sätt, eftersom MP legat vid fyraprocentsgränsen ett bra tag.

En uppgång för MP just nu EFTER hettan SKULLE inte kunna bero på något annat (medan en fortsatt uppgång för det redan framgångsrika V skulle kunna betyda en massa andra saker). Därför hoppas jag på en stor valframgång för MP....

Några grundläggande (och förvisso långtgående) antaganden...

1. Den absolut viktigaste frågan i världen är utan någon som helst tvekan att stoppa den globala uppvärmningen.

2. Uppvärmningen har gått snabbare än den stora majoriteten av forskare trodde för ett årtionde sedan. Det finns starka argument för att den inte endast kommer att öka, utan även accelerera. Det finns aspekter av den som snabbt kan leda till multiplikatoreffekter - jordens upptagande av värme ökar ju mer isarna smälter, värre växthusgaser än koldioxid kommer att frigöras i takt med att permafrosten smälter, bundet koldioxid i haven kommer att frigöras när oceanerna värms upp osv.

3. Det kan inte uteslutas att processen kommer att gå MYCKET snabbare än vad som allmänt antas.

4. Den framlidne fysikern Stephen Hawking har betonat att det inte finns någon säker övre gräns för hur långt den globala uppvärmningen kan gå. Och att i det värsta scenariot kan det sluta med att jorden får ett klimat som liknar vår systerplanet Venus. Nu tror jag inte att det kan bli exakt lika hett som på Venus, pga det större avståndet från solen som jorden har. Men Venus har uppemot 500 grader Celsius vid markplanet Det skulle gott räcka med 200 grader, eller 150 grader, eller även 100 grader Celsius, för att den överväldigande majoriteten av livsformer på jorden ska utrotas.

5. Jag tror att en politik som förlitar sig på att uppmuntra marknadskrafterna att lösa problemet. i och för sig kan leda till vissa framsteg. Men det kommer att gå med snigelfart.
Och troligen så långsamt att det med stor sannolikhet kan vara för sent innan man kommit tillräckligt långt. För att det ska gå tillräckligt snabbt krävs någon form av planerad ekonomi.

6. Jag är inte alls någon anhängare av det POLITISKA systemet i Kina, men jag tror att det faktum att Kina genomför avgörande förändringar på detta område mycket snabbare än andra länder (förvisso utifrån ett förfärligt utgångsläge!) beror på att den kinesiska staten genom bland annat ägandet av i praktiken alla banker och den stora majoriteten av storföretagen har mycket större möjlighet att styra ekonomin (och därmed miljöpolitiken!) än vad de kapitalistiske länderna i väst har.

7. Genom den globala uppvärmningen har nödvändigheten av en planerad ekonomi fått en ny dimension. Förut kunde en del socialister använda slagordet "socialism eller barbari". Och kampen såg ut att stå mot ett system som automatiskt skapar stora ekonomiska klyftor mellan fattiga och rika. Och då finns det ju alltid de som kan tycka att sådana klyftor ju egentligen är sunda och "dynamiska". Det kan man sedan förvisso effektivt argumentera emot på olika sätt...

8. Men nu handlar det inte "endast" om att bekämpa ett system där de rika utsuger de fattiga, eller bekämpa en utveckling mot ”barbari”. Vi har att göra med ett system som är en dödsfälla för alla - inklusive de allra rikaste. Det spelar ingen roll hur privilegierad man är i övrigt - när jorden börjar koka hjälper det inte ett skvatt.

9. Det tvistas om det finns liv på andra ställen i universum, Kosmologen och fysikern Max Tegmark framkastar i sin bok "Vårt matematiska universum" att uppkomsten av liv kan vara så ytterst osannolikt att det kanske endast finns liv på ett ställe, i alla fall i VÅRT universum. Jag har ingen aning om han har rätt. Men om han har det skulle en skenade uppvärmning i slutändan kunna leda till att det enda liv som finns i hela vårt universum kommer att försvinna. I så fall kommer universum i framtiden att fortsätta att existera (och tyvärr kanske också expandera och lösas upp!) helt befriat från levande organismer...

Reaktionära jurister - ett hot mot det parlamentariska systemet

Vi lever i ett borgerligt demokratiskt, parlamentariskt, system. Det är inte ett system som på djupet är demokratiskt  - men det är bättre än öppet auktoritära alternativ.

I detta system ingår att riksdagen stiftar lagar - domstolar tillämpar dem. Och så brukar det också gå till, i alla fall i teorin.

Nu har riksdagen beslutat om en lag som möjliggör för nyanlända ungdomar att stanna, om de söker till gymnasiet. Man kan tycka vad man vill om det - men det är en lag, och domstolarna har att följa den.

Det trodde man i alla fall. Men nu har migrationsdomstolen avslagit en begära från en ung man om asyl - med motiveringen att denna lag är så dålig förberedd, att den inte bör tillämpas i vissa delar .

Det är en skandal.

Och än en större skandal är att inga ledande politiker säger ifrån på skarpen. De verkar inte inse vad detta domslut  egentligen står för.

Domstolar som underkänner lagar tillhör inte det parlamentariska system som vi har. Det för tankar till begrepp som "den djupa staten" - en reaktionär ämbetsmannabyråkrati som tar sig rätten att vägra godta parlamentariskt fattade beslut.

Uppriktigt sagt - det kan närmast ses som en statskupp i miniatyr.

Visst - det är möjligt att lagen är ett hafsverk. Det kunde ledande jurister få skriva debattartiklar om. Men inte fatta domslut som motiveras med att lagen är felaktig och dålig.

Men jag har inte heller sett några upprörda kommentarer  i  pressen. Men får hoppas att det kommer. Men man kanske inte ska hoppas på för mycket - i den bisarra tid vi lever i.

Om vi hade haft en stark regering kanske Löfven  eller några andra vågat uttrycka sig  klart. De borde faktiskt ta upp frågan om jurister som bryter mot lagen bör få sitta kvar. . Men vi har en svag regering -  i an riksdag där alla oroligt sneglar på SD. Och då vågar de inte. De accepterar då tydligen att domstolar bedriver ett öppet lagtrots.

Det bådar illa. Mycket illa.

Svepande nationaliseringar...

I dag för 100 år sedan (3 juli 1918) fanns två betydelsefulla notiser i Svenska Dagbladet. De behandlade vad som i realiteten förmodligen var den snabbaste omdaningen av ett lands ekonomi som världshistorien känt.

Det var den svepande nationaliseringen av nästan hela den ryska storindustrin - som genomfördes efter en snabb serie beslut sommaren 1918.

Efter oktoberrevolutionen 1917 sattes industrin under arbetarkontroll, men med en bibehållen ägandestruktur. Detta ändrades alltså nu.

Genom att vad som senare kom att kallas "kommandohöjderna" inom ekonomin nationaliserades lades grunden till ett ekonomiskt system som kom att vara i cirka 70 år.

Det politiska systemet (en makt baserad på sovjeterna) blev däremot inte lika långvarigt. Det började försvagas och undermineras redan efter några år, för att slutligen krossas totalt vid det stalinistiska maktövertagandet 1928-29.

Nåväl, så här såg notiserna ut:
-------------------------------------------
Nationalisering av viktiga industrigrenar

PETROGRAD , 2 juli. (SvD.s Gnisttelegram)

Petrograds telegrambyrå meddelar: Sovjetregeringen har utfärdat ett nytt dekret om nationalisering av alla inom sovjetrepublikens gränser belägna viktiga industri-, fabriks- och handelsföretag med alla deras kapital och ägodelar. 

Bland dessa företag märks bl.a: alla bränsle- , järn-, koppar-, silver- bly- och saltgruvor samt nästan alla guldgruvor. 

Vidare metallurgiska, elektrotekniska och textilfabriker, skogsavverkning, tobaksplantering, fabrikation av kautchuk-, glas och keramikprodukter, biografer, ångkvarnar samt dessutom stä­dernas företag sådana som gas- och vattenverken, spårvägar, samt alla kanal- och järnvägsbolag, huru gamla de än äro.

----------------------------------------------
Även Nafta-industrien i Ryssland nationaliseras
LONDON  1 juli (Sv.T.)
Till Reuter telegraferas den 22 juni från Moskva:

Folkkommissariatet har beslutat naftaindustriens nationalisering. Produktionen och försäljningen av nafta görs hädanefter till statsmonopol.